Slemsäcksinflammation (bursit)

Skribent Daniel Öhlin, leg. sjukgymnast, examen i ortopedisk medicin
Granskare Peder Blomqvist, leg. läkare, specialist i allmänmedicin
Uppdaterat 2014-08-05
Dela
Gilla

Slemsäcksinflammation – bursit

Slemsäcken (bursa subakromialis/subdeltoideus) blir vid överbelastning vätskefylld och symtomgivande. Denna slemsäck är förhållandevis stor (som en öppen hand) och täcker därmed över flera strukturer i axelleden. En inflammerad eller irriterad sådan provoceras framför att av att den klämms mellan vävnaderna i det subakromiala utrymmet då armen lyfts uppåt (eleverar). Den kan även provoceras då någon av dessa intilliggande vävnader aktiveras.

Symtom och tecken på akut subdeltoid bursit – akut slemsäcksinflammation:

Detta är en av de mest smärtande sjukdomar som drabbar rörelseorganen. Smärtan börjar utan särskild orsak och ökar under 3 dagar innan den når sitt smärtmaximum. Efter 7-10 dagar börjar smärtan successivt minska och efter 3-4 v kvarstår en värk. Obehandlad kan den vara omkring 4-6 veckor innan smärtfrihet och rörlighet återfås.

Smärtan sitter i axeln och strålar ut i utsida över- och underarm. Det gör mycket ont att röra armen och det är svårt eller omöjligt att sova.
En smärtbåge kan föreligga i början och slutet av perioden. Det är ofta ömt vid tryck över slemsäcken och inget kapsulärt mönster förekommer.

Behandling av akut subdeltoid bursit

Kortisoninjektion väl portionerad ut i ömmande delar av slemsäckens vindlingar har god effekt.
En så kallad mitella eller axelslynga kan användas några dagar för att hålla armen fixerad mot kroppen under den värsta smärtperioden om injektionsbehandling undanbedes.

Symtom och tecken på kronisk subdeltoid bursit – kronisk slemsäcksinflammation:

Smärtan börjar ofta spontant utan orsak och kan drabba alla åldrar. Den är placerad utsida axel, ner längs utsida överarm och ibland även utsida underarm. Det kan göra ont antingen vid rörelse av armen, vid vila eller kontinuerligt både dag och natt. Kronisk slemsäcksinflammation har dålig självläkning och kan pågå till och från i åratal.

Kliniska bilden för kronisk subdeltoid bursit varierar, varför den är en utmaning att diagnostisera. En diagnostisk injektion är ibland nödvändig i utredningssyfte. Vanligtvis föreligger en smärtbåge (ofta starkt smärtande) och frånvaro av rörelseninskränkning. Det kan dock göra ont i flera ytterlägen (vanligtvis abduktion och inåtrotation). Motståndstest är smärtfria eller likvärdigt smärtande. Vid tveksamhet mellan slemsäcksinflammation och rotatorcuffskada kan motståndstest göras under samtidig avlastning av slemsäcken då mindre eller ingen smärta bör provoceras fram.

Om det ömmar vid tryck/palpation på utsida axeln (strax nedom akromion) föreligger inflammation i ytliga delen av bursa subdeltoideus. Den djupare delen (även kallad bursa subakromialis) går ej att komma åt med fingrar och kan därför ej provoceras med tryck/palpation.

Behandling vid kronisk bursit – kronisk slemsäcksinflammation

Injektion med lokalbedövningsmedel eller kortisoninjektion har god effekt. Ofta krävs en uppföljande injektion vid återbesök för full effekt och utläkning.
Träning (hållninginformation och träning samt koordinations- och stabiliseringsträning) för bättre positionering av axelledens delar vid axelrörelser är lämpligt att få hjälp med.

Differential diagnoser

  • Subcoracoid bursit
  • AC-ledsskada
  • Skada i muskeln subklavius
  • Skada i coracoclaviculära ligamentet
  • Aseptic necrosis